01.31.08
Sen kväll… again.
Oh, imorgon får vi reda på rollerna på musikteorilektionen… jag är inte nervös än, men jag kommer väl hoppa ur skinnet ett antal gånger imorgon. Jag försöker bara tänka att ”jaja, det blir som det blir och det finns inget man kan göra åt det”, och jag dör inte av sorg om jag inte får en stor roll, klart att det hade varit jättekul, men det roligaste är att få göra det över huvudtaget.
Jaa, det blåser storm, den fjärde denna första månad på året. Dock är detta den kraftigaste, för den har fått ett namn, Tova. Hej på dig Tova, hoppas du inte blåser för mycket. Det är lite läskigt nämligen tycker jag.
Oj, vilken grym lust jag fick att lyssna på ”Stockholm inatt”… det var längesen.
Nej men käre barn, jag får ta och lägga mig, eller åtminstone dricka upp mitt te och läsa ut tredje Harry Potter för… ja, någon gång i ordningen, har tappat räkningen.
Ha en dejlig natt, sov så gott och dröm sött.
Kajsa-Lisa
01.29.08
Wow…
… vad underligt, men skönt, att vara hemma klockan tre! Känns helt skumt! Men som sagt jätteskönt, jag klagar icke! ^^
Idag började vi klockan tio för att dra igenom repertoaren inför visafton nästa vecka, men, mina bussar är ju som de är så jag var där redan halv åtta, så jag tog min filt och mobil och lade mig helt sonika på golvet i danssalen eftersom den står tom idag då det är ”specialdag”. Där somnade jag som en stock och drömde flera stycken helt sjuka drömmar, men visst, det var intressant. Klockan ringde och jag gick upp till de andra och lektionen drog igång. Först övade vi körlåtarna, sedan körde vi igenom var och ens visa, jag sjunger näst sist, så det blev ju en del väntan, men det var kul att höra de andra.
Jaa, vi drog över lite, slutade väl ca halv ett, och då gick vi och åt, matsalen var nästan helt tom, ja, sen var det inte nåt mer så jag knallade till bussen och åkte hem. Halleluja. Såna här dagar kan man vänja sig vid ^^
Well well, nu skall jag ta ur diskmaskinen och göra sånt jag inte hinner annars, nämligen leva, hihi ^^
Ha en fin eftermiddag!
Kajsa-Lisa
01.27.08
Oh yeah, måndag och tisdag…
Tss, imorgon börjar jag halv tio, har engelska och teater och slutar tio i tolv! Skrattretande! DOCK skall jag till stan och äntligen träffa Kristina igen! Det skall bli så himla kul! Plus att jag passar på att köpa ett par nya jazzskor då mina andra totalt tycks ha upplösts i atomer vilket är mycket sorgligt…
Och på tisdag har vi någon slags specialdag då vi börjar tio och har övning inför viskonserten fram till klockan tolv då vi slutar och har inget mer! Vilket betyder att vi kan åka hem! Två extrem-tidiga dagar! Galet skönt! Så skönt att slippa kören som är så sen på tisdagar, och lite skönt att slippa balett och teater med, om man skall vara riktigt uppriktig ^^
På onsdag blir det audition inför Miss Saigon. Läskigt men spännande, sådär roligt pirrigt liksom.
Hupp, nu skall jag göra färdigt mina doings på iTunes ^^
Godnatt!
Kajsa-Lisa
01.26.08
Fy vad tiden går snabbt.
Helger går fort, för fort, men veckorna går också fort, egentligen, om man tänker efter. Kanske inte när man befinner sig mitt i alltihop, sittandes på en musikteorilektion och inte förstå ett ord, eller sitta och gråtandes längst ner på källarplan under en trappa. Men nu, när det är helg och man kan slappna av, ja, då har det ju faktiskt gått fort.
Hur som haver, torsdagen liksom. Vilken dag. Både PISSdålig och helt UNDERBAR! Tänk vad komiskt att det kan vara så. Jag och Lena hade i alla fall vårt ”möte”, och Gud vad svårt det är att prata. Jag börjar bli riktigt orolig nu. Men, lyhörd som hon är så förstod hon precis allt, och nu är fridansen borta. Först blev jag jätteledsen, när jag väl hade gått från lärarrummet så grät jag… jag vet inte hur länge, men sedan, när jag tänkt, så blev det bättre, och redan på eftermiddagen släppte någon spärr, och efter fridansen (som jag ju inte var med på alltså) så hjälpte Tanya mig med den nya koreografin och jag lärde mig alltihop! Helt otroligt! Och vi dansade och dansade, och Tanya var så underbart go som hade tålamod och var så hjälpsam och predagogisk och uppmuntrande! God, jag var hur lycklig som helst!
Vi blev kvar i skolan hela kvällen eftersom vi skulle kolla på treornas vintervarieté (som för övrigt var fantastisk, jag skrattade halvt ihjäl mig och tårarna bara rann, haha!) och vi hjälpte treorna att koka kaffe, organisera alla blommor som kom in till ”stjärnorna” och dela ut program och sånt. Inte minst hjälpa till och sälja fika i pausen, dock gjorde inte jag det, de visade sig att de inte behövde så mycket hjälp ändå.
However, klockan var väl runt elva när jag kom hem, och det första jag gjorde var att sätta på ”One” från ”A Chorus Line” och dansa koreografin som jag ju nu kunde! Och jag tvingade mamma att titta ett antal gånger, dels för att jag tycker låten och dansen är så härlig, dels för att jag var så glad att jag kunde. Jag kom i säng runt halv två… haha!
Fredagen då? Jo, jag var så spänd inför jazzen, på ett förväntansfullt sätt alltså, men modet sjönk som en gråsten när det slog mig: ”Vi skulle ju ha helklass-lektion idag!” Det sög till i magen, men så tänkte jag ”Men, det spelar ju ingen roll, jag kan dansen, och det vi skall lära oss idag har ju ingen sett…” så då blev jag lugn igen. Dessutom var två av de tre ”farliga” inte där, så då var jag ännu lugnare. Och Cajsa, Emilia och Louise satt och peppade bakifrån, det kändes jätteskönt. Jag fick hjärtklappning ett par gånger, men det gick över, jag gick åt sidan lite i uppvärmningen, men annars var jag med, till coh med när vi i smågrupper dansade upp det vi lärt oss! Det jag fruktar mest! Jag måste erkänna att jag var väldigt stolt över mig själv efteråt, och jag blev ännu gladare av att höra att vi skulle spela badminton på gympan! Jag ÄLSKAR ju det! Och för första gången det här läsåret var jag med på precis HELA gympalektionen! Inte ett enda anfall eller ångestattack! Jag är helt lycksalig fortfarande! Vi spelade rundbadminton en stund, och då blev andningen ansträngd, men jag bestämde mig för att ”nej nu jävlar!” skall här inte bli några attacker, inte när jag hade så himla roligt! När vi sedan spelade två mot två (jag och Bide mot Sanna och Sara) så höll jag banne mig på att skratta ihjäl mig, de andra tre också, vi ramlade ihop i högar på golvet och jag kunde verkligen inte andas! Gympaläraren kom gående och frågade om vi kissade ner oss eller nåt, men vi fortsatte bara att skratta. Ja herrejösses, det var nog det som orsakade träningsvärken jag har i magen idag, haha! Jag har träningsvärk i absolut hela kroppen, och det känns underbart! Jag gav verkligen allt igår, och jag är så himmelens glad!
Ja käre folk ^^
Idag, lördag, har jag städat, mitt rum och toa, och dammsugit hela huset i princip. Och dansat ^^ Jag brukar dansa med dansugaren, och sjunga samtidigt, det är därför jag tycker så mycket om att städa, man kan göra det till en musikal! Och jag och mamma handlade också, och på eftermiddagen kom moster Kari. Mycket roligt! Och imorgon kommer även modermoder, hihi ^^ (Mormor).
Jahopp, idag gick Harry Potter två på tv, happyhappy, äntligen fick jag se den på engelska igen, eftersom jag, av ett rent misstag, har den på svenska och därmed inte är van vid den engelska. Så det var kul.
Ha en fortsatt trevlig kväll/natt!
Kajsa-Lisa
01.22.08
Aaj, aaj, aaaaaj! (Uttalas som Frösö-Frasse säger i Pelle Svanslös) ^^
Alltså, dessa ryggar. Okej att jag älskar att de bär upp hela överkroppen och ger stadga och så, men fasen vad de kan lägga sig till med att orsaka ytterst plågsam och irriterande smärta! Jag kan inte gå upprätt utan haltar fram som en stelbent Quasimodo med en vete-påse instoppad under tightsen i korsrygg/skink-höjd. Icheas! Fy för den lede. Har jag väl lagt mig kommer jag inte kunna komma ur sängen igen, så det blir ingen skola imorgon, vilket grämer mig en smula då jag skulle hållt i uppvärmningen på musikalteatern och gjort ett prov på eos-lektionen. Plus att jag skulle sålt fika under treornas Vintervarieté på kvällen. Men icke. Jag skall spara krafter till på torsdag då jag dels skall prata med någon speciell, dels se på Vintervarietén och dels hjälpa till att sälja fika i pausen till densamma. Plus att jag överhuvudtaget skall klara av själva skoldagen, höhö…
Men, det blir skönt att vila, kunna ägna en hel dag åt Harry Potter, och skriva klart balettfrågorna. Får ha datorn på magen i sängen och bulla upp rejält med ätbart på sängbordet, hehe.
Nu skall jag nog lägga mig horisontalt.
Kajsa-Lisa
01.21.08
Aj då.
Längesen andningen var såhär tung hemma. Varit nära attacker flera gånger idag. Jag undrar varför…? Jag har haft det stressigare än såhär. Tror jag. Fast kroppen kanske tar upp sånt som hjärnan just nu kopplat bort, vad vet jag? Det enda jag vet är att det är väldigt jobbigt och att jag nu, i skrivande stund, när som helst får ett anfall.
Jag hittade i alla fall en ny fin bakgrund idag, den är jag väldigt nöjd med.
Nej, jag får nog läsa lite Harry Potter, försvinna in i den underbara världen, så skall vi se om inte andningen ger med sig.
Kajsa-Lisa
01.20.08
En fin helg
Det var väldigt kul att fira Lisa, tösen fyllde ju 16 år, stora damen! Och god mat var det, och gott godis, och sjukt god tårta, hela släktens favorit, som vi ätit vid alla födelsedagar i ca fem år nu, haha ^^
Och så såg jag, Lisa, Joanna och Adrian på Bridge to Terabithia. Herrejösses, är det enda jag kan säga. Hela min klänning blev TOtalt genomvåt av tårar. Det bara rann, fy vad sorglig! Men samtidigt så fruktansvärt bra! Ja herrejösses.
Hupp, imorgon är det skola igen. Jag vet inte hur detta skall sluta. Allt är meningslöst. Folk ser och märker. Frågar. Jag kan inte ljuga och säga att allt är bra, för det är det inte och det ser dem. Men om man skulle säga ”allt är åt helvete och jag är tacksam de dagar jag kan andas och inte får dumma idéer i huvudet” så blir de förskräckta och måste till punkt och pricka veta varför. Och jag orkar inte förklara. För jag vet inte själv. Så på deras fråga svarar jag i och för sig sanningsenligt: ”Jag vet inte.” Och de får nöja sig med det svaret for now. För jag har inget bättre.
Och adjö till Bup. Imorgon säjer vi upp kontakten.
”Det känns som du är lite deppig”
Nehej, det menar du inte?! Det var ju inte så att det var därför jag började gå till er från början? Efter ett och ett halvt år fattar hon vad jag försökt förklara. Bra. Nej, jag klarar mig bättre utan att sitta och försöka förklara saker de ändå inte fattar, hur övertydligt man än pratar. Adjö.
Hade i alla fall ett långt och härligt telefonsamtal med en fantastisk vän som aldrig någonsin övergivit mig. Som aldrig gått ifrån mig trots att vi bor så långt ifrån varandra. Hon skulle aldrig få för sig att inte vänta. Tack för att du finns, Kristina.
Godnatt.
Kajsa-Lisa
Aldrig någonsin!
Nej, jag kommer aldrig kunna lämna henne, hon betyder alldeles för mycket för mig, hon är mitt lilla hjärta och vi skall dela många år.
Min lilla Lioness, jag älskar dig så mycket.
Du kommer aldrig kunna förstå hur mycket.
01.17.08
Men varför? Och vad?
Jäkla fridans-skit.
Vad är det för fel på mig?! Hur hemskt kan det vara?!
Och jag blir så besviken på mig själv. Och jag skäms. Vågar inte se någon i ögonen. Allra minst dig. För jag skäms över att jag är så rädd. Och jag är så rädd att du blir bevsiken och arg, fast jag vet att du inte blir det. Du räddade allt genom att tacka, och genom att söka min blick med dina vackra, undrande ögon och ge mig ett leende.
Imorgon måste jag prata med dig. Detta måste få ett slut.
Förlåt mig.
Kajsa-Lisa