09.30.08
???
Men allvarligt talat, vad är det som händer?
Vaknar upp, glad, pigg, lust att ta itu med talet. Här sitter man nu ett antal timmar senare och är hur jävla low som helst. Försöker identifiera varför jag känner som jag gör. Tänker på drömmen jag hade i natt, kommer in på kattungarna. Börjar gråta. Tänker på folk jag saknar. Saknar mer, måste sätta ”Till en ängel” på repeat för att få lite tröst.
Har skrivit klart talet men är inte alls nöjd, men jag tror jag skall låta det ligga till imorgon och bearbeta mer då. Kajsa, du har varit jätteduktig som skrivit talet, bra jobbat!
Så, så det är inte det som är fel, att jag inte gjort något nyttigt alltså.
Kan det vara att jag vill att mina böcker skall komma som jag beställt? Näe, så himla mycket längtar jag inte efter dem. Kan det vara så att jag tyckte slutet på ”Kaskeloternas sång” var så himla dåligt!? Ja, det är nog en orsak. Ja, jag känner att det är det, hela boken var så ledsam i slutet, såklart att det sänkte mig något oerhört.
Förut tänkte jag att jag skulle sjunga lite ”Memory” så jag kan den bra till nästa sånglektion. Men jag har inte lust… det är helt sjukt, jag har inte lust att sjunga… det tar verkligen emot när jag tänker på det. Blä. Och inte vill jag se på film heller. Men vad i hellapella är detta?! Inte ens sova vill jag, och då är det illa! Det brukar alltid funka när jag är låg. Kanske skall lyssna lite på Mia…? Ja, det tror jag, hon får mig alltid att skratta.
Bye for now.
Kajsa
09.29.08
Vad har hänt…?
Fick nåt slags… breakdown idag efter lunch. Kallsvettades, fick ont i magen, blev trött som ett svin, yr, ont i huvudet. Lade mig på golvet men Lou följde mig till vilorummet. Jag somnade som en sten, vaknade till då och då och frös, trots fleece-filt. Sov tills Lou knackade på dörren och sa att sång C just skulle börja, så jag kravlade mig upp ur mitt (då) varma bo. Led mig igenom lektionen, alldeles för hög nivå för mina nysovna öron och mitt sprängande huvud. När det blev för långrandigt läste jag ”Kaskeloternas sång” och glömde bort var jag var. Jag simmade bredvid valarna och kände deras lycka över att simma, dyka och hoppa.
Hade ett fint samtal på bussen, kul att vi kunde dela tankar och känslor med varandra, C.
När jag kom hem började jag baka kakor och samtidigt som jag lyssnade på ”Så Dumt!” och Mias röst fick mig att bli lite gladare. Hon läser så bra, jag skrattar när hon svär och betonar olika saker. Underbara människa.
Denna melankoli som drabbat mig måste vara saknad. Jag är inte skapad för att leva själv, jag behöver min mamma bredvid mig. Jag går runt i något slags vakuum, bubbla, är inte alls med på vad som händer runt omkring. Vill hänga med, men något har stängt av. Underligt. Shirley Clamp’s låt ”Ensam” började just ljuda i mitt huvud.
Bye for now
Kajsa
09.28.08
Tack för tecknad film!
Det är verkligen helt underbart hur ”Lilla Sjöjungfrun 2″ alltid får mig på bra humör!
Nu har jag fyllt på moppen, dushat, slängt in en tvätt och ätit lite. Humöret känns mycket bättre!
Första sången i ”Havets hemlighet” – ”Ner i det stora blå” är så underbar! Jag bröjar typ gråta av lycka när kören sjunger ”ner i det stora blå” och Ariels systrar sjunger ”stiger vi”… alltså jag fattar inte hur lovely det är, såna smågrejer kan få mig att typ flippa, som i början av ”Alive” från ”Jekyll & Hyde” när kören sjunger bara på ett ”ah”, det är sjukt underbart!
Jepp, det är sån jag är… Nu skall jag fortsätta med filmen!
Kajsa
Meh…
Nåt hände… melankolisk apati forsade över mig som om jag stått under självaste Niagara-fallen. Det var väl jävligt onödigt…
Skall egentligen starta en tvätt med lakan, tanka moppen, tömma diskmaskinen och sätta in det smutsiga som finns kvar… och lite sånt. Men jag orkar inte. Gorgelforgelsmendiogantameningslöshet.
Men låt oss säga såhär, om jag inte tankar så får jag kanske soppatorsk imorgon påväg till bussen på morgonen, det vore ju dock skönt för då får jag sova, men jag missar sång C och det vill jag absolut inte, jag har ju en hälsning att farmföra till Bernard! Får jag inte soppatorsk på vägen dit, men påväg hem från bussen, ja då måste jag leda fanskapet en jäkla bit, och den väger ju ändå en del och det kommer ta tusen år innan jag kommer hem. Så det smartaste vore ju om jag gick och fyllde på tanken nu.
Jag har i alla fall köpt boken ”Silke” idag, en underbar saga om en flicka som bara trivs och är lycklig när hon är i vattnet, på land har hon massa eksem och allergier. Jag läste den första gången när jag var… åtta, nio och blev helt förtrollad, jag har ju känt likadant! Jag har alltid velat bli en sjöjungfru, i havet är allting vackert, tyst men ändå fullt av ljud, ingenting gör ont, man är lätt och snabb. Det enda som tvingar en upp är bristen på luft som gör sig påmind efter ett tag.
Jag längtar tills boken anländer på posten.
Nä, gott folk, nu skall jag ut och fylla på moppetanken.
Kajsa
En sån helg, en sån hel-helg!
Denna vacka har varit oerhört tokig och rolig och heeeelt galen! Jag fattar liksom inte hur mycket som hänt, jag hoppade av julshowen till att börja med, moster Marie sov hos mig ons-lör, på fredag kom även moster Kari och Barry, en fem veckor gammal kattunge som jag är kär i som moster Marie skulle få, och på fredag kväll kom även kusin Lisa och alla dessa släktingar (och kattungar) sov över. Heelt underbart kul! Och, icke att förglömma, på fredagen fick jag ääntligen se Mia Törnblom! Hon satt på centralen och pratade om ”Så Dumt!” och efteråt gick jag fram till henne och vi pratade en stund ^^ Jag är lycklig!
Hur som helst, när kattunge och mostrar och kusin åkt iväg igår (lördag) så kom Emilia!!! Som vi pratat om denna helg, och nu blev den äntligen av! Jag bakade drömmar, Emilia gjorde en himmelsk tacolåda, vi drack te, Fanta, bullade upp med en gigantisk skål godis och kollade på hela Pistvakt-serien. Lovely! Och idag käkade vi exakt samma grejer till frukost, samtidigt som vi tittade på Ringaren i Notre Dame och Lilla Sjöjungfrun (tror förresten jag skall se tvåan nu, fast ensam, tyvärr, Emilia åkte alldeles nyss…)
Det har med andra ord varit en underbar helg! Tack alla!
Happ, sitter och tittar på massa repriser (?) av ”Vem vet mest”. Vissa grejer känner jag mig grymt stolt för att jag kan och inte de på tv… typ ”vilken dansare ströps av sin egen sjal 1927?” ”Isadora Duncan!” vrålade jag, och japp, det var det. Och ”vad heter Ingrid Cullbergs koreograferande son?” ”Mats Ek!” (Cred till Lena där, hon lärde mig det).
Nä, men om man skulle ta och tömma tvättmaskinen och köra alla lakan som använts efter alla översovningar…
Ha en pen fortsatt dag!
Kajsa
09.23.08
Betydelsefull…
Jag fattar inte hur en människa kan betyda så mycket… Större delen av min trygghet, och så blir det nya idéer som innebär att denna trygghet flyttas… okej, hon finns ju kvar, men faan vad jag saknar henne jämt…
Jäkla skit. I miss you.
09.09.08
Jepp, helt okej dag!
Imorse simmade jag, Ch och Ll, och efter en sån start på dagen måste ju resten bli bra, och det blev den.
Blev dock sjukt besviken på teatern då Anders säger att vi inte skall fortsätta med ståupp-komikmojset för att det blev en sån diskussion förra gången… skit också! Jag som tycker det är så himla roligt! Men men, vi får se hur det utvecklar sig. Tja, sen var det lite samhäll, sen var det… typ håltimma, sen elevtid och sen slutade vi, men jag stannade kvar och gick först till Maxi med Ch och Jonna och käkade sen med dem i bamba (den proviant vi införskaffat).
Well well, har väl inte mycket att förtälja förutom det som skrivits, så, tack för idag!
Kajsa
09.07.08
Rabiat katt och mamma-kärlek <3
Allt kändes lite bättre när jag vaknade idag, och sättet jag vaknade på var att mamma ringde (10.25) och sa att hennes batteri till mobilen nästan var slut, och så ville hon att jag skulle leta efter hennes mobilladdare för hon trodde att hon eventuellt glömt den hemma. Så det gjorde jag, men jag hittade den inte. Innan vi lade på så sa hon att ”om du får riktigt tråkigt, så kolla i min översta byrålåda”. Åhåhåhå, tänkte jag och gick och kollade (för jag vet att jag kommer att få tråkigt snart igen) och i lådan ligger ett paket innehållande Corpse Bride och en påse Malaco Truly Black. Jag älskar min mamma så ofantligt mycket! Hon känner verkligen mig <3 Hoppas hon hittar sin laddare, annars får hon och jag sms:a via Hasses telefon, och då känns det lite konstigt att skriva ”löööv you to bits, burn’t to a cräsp” som vi brukar göra…
Jepp, utöver detta så är katten, som titeln lyder, rabiat. Hon har ju varit inne nu i elva dagar för att hon stereliserades för lika många dagar sen, och nu har hon sannerligen fått nog. Hon stod förut och bet, krafsade och dunkade på kattluckan i altandörren (som jag satt en lucka för så den inte går att öppna). Det lät otroligt mycket och jag trodde nästan hon skulle komma igenom, but no. Stackars henne, det är mitt fel för att jag är en sån superorolig hönsmamma. Såret har läkt jättefint, och hon skulle säkert kunna gå ut, men jag vill inte att det skall rivas upp så tarmarna trillar ut… nä, det får allt vänta några dagar till. Just nu står hon bredvid mig (jag ligger i sängen) och piper och jamar uppfordrande. ”Släpp ut mig!” Nej.
Happ, jag får väl se till att göra lite läxor nu, så jag inte slösar bort hela helgen.
Bye for now!
Kajsa
09.06.08
Vad missade jag?
Sen skolan började och vi hade vår första lektion med Aldo, samhällskunskap, så har jag undrat: vilken del av utvecklingen missade jag? Alla andra kan saker om politik, partier, demokrati osv, men jag är så oerhört ointresserad, jag har aldrig brytt mig om det. Jag funderar på var det ”gick fel”, känns som jag är kvar på tio-åringsstadiet, då man bekymrade sig för att tiden gick alldeles för fort när man lekte. Kanske missade jag en utvecklingsbit när jag var ute och seglade? Hur som helst, det jag vill komma farram till är att jag känner mig helt lost. Jag har svarat på en fråga, och den var så jäkla rätt det kan bli! ”När var Ungern-revolutionen?” Aldo tittar runt i klassen och alla tänker febrilt. Jag räcker upp handen. ”Kajsa?” ”1956.” ”Alldeles rätt”.
Det satt riktigt gott ^^
Whatever. För övrigt suger det att jag inte har kvar dansen. Saknar Lena som faen, och eftersom Aldo hade fått helt fel information, så är hon inte min studiehandledare ändå. Jag avskyr det. Och jag ber om ursäkt för en fruktansvärt meningslös och oitressant blogg. But, still.
Bye for now.
Kajsa.
